Interiörbild Hospitalet, utställningen Stockholm Sessions.
Vi tar båten från Nybroplan
Vi bestämde att vi tar 11.00 båten från Nybroplan för att se galleristen Carl Kostyals utställning Stockholm Sessions på Hospitaletvid Kvarnholmen. Hospitalet är en gammal byggnad vid Kvarnholmen från 1720 som har huserat både dårhus, kyrka och sjukhus. Nu har den tagits över av de nya ägarna Gullringsro Fastigheter för att bli en av Stockholms nya konstscener, och inte minst som en plats att visa den egna samlingen.
Stockholm Sessions som nu visas är ett samarbete mellan Carl Kostyál Gallery och Gullringsbo Konstsamling. Carl Kostyal driver bland annat galleri i London och har varit närvarande med och utan galleri i Stockholm sedan ett antal år tillbaks. Namnet är en påminnelse om den jazzscen Stockholm var en gång i tiden och utställningen som curerats av Oscar Carlson ska associera till jazzmusikernas improviserade sessioner i Stockholm.
Överst Jon Young, Under the table, 2020, Iridescent fabric, wood and batting.
Nedan Oli Epp, Hotline 2021, oil and acrylic on canvas.
Mot hospitalet
Vilken fantastisk dag att ta båten och se på ny och spännande konst tänkte jag och såg på klockan att jag var lite tidig. Jag gick in på Seven Eleven på hörnet och köpte en kaffe som jag tog med mig ner och satt mig på trappen precis vid båtarna i solen. Tog upp mobilen och började flippa, och såg att den nu närmade sig 10.00. What! Tydligen en hel timme för tidig! Nog var jag taggad alltid.
Jag gick moloket hem igen för att återvända 45 minuter senare. Den här gången gick det bättre. Jag mötte mitt ressällskap och vi klättrade upp på övre däck av SLs båt 80 och satt och njöt i solen med vågskvalpet hela den 15 minuter korta resan. Framme vid Kvarnholmen började vi googla för att hitta till Hospitalet. Det ledde oss till vänster, upp för den enormt långa trappan ända fram till Danvikens ålderdomshem. Där var allt stilla och tyst. Efter en stund skramlade det till lite och en äldre dam med rullator kom ut ur den för oss låsta dörren.
”Konst”?
Nej, det visste hon absolut inget om. Det kom ytterligare en rullator försedd dam, samma svar där. Jag passade på att ringa Oscar.
”Irrar runt” !!!???
Jag hörde att han lät lite irriterad. Vi tog oss snabbt ner för de 5 000 trappstegen igen, passerade båtens tilläggsplats, åt höger denna gång. Och se, där låg det under massor av presenningar- Hospitalet!
Förgrunden Francesca Facciola, The Mitch, 2020, oil on canvas
Rysk eller Turkisk hängning
Det är svårt att hitta en bättre byggnad att visa konst i. Tjocka stenmurar, enorm takhöjd och vackra 1700-tals fönster- det kan inte bli bättre.Om det är en Jazzsession eller ett Raveparty man kommer in till är en smaksak, men vilt och galet är det. Jag frågade på skämt om det kallades Rysk hängning, nej Turkisk!
Nästan som en färg- och formchock att se all konst som hänger från golv till tak. Att det är ung internationell rykande färsk konst som visas känns. Alla verk är producerade 2020 eller 2021 och sålda men nu inlånade för utställningen. Det är lite som att scrolla ett instagram flöde, där bilderna skriker i mun på varandra och tävlar om vem som ska synas mest. Men efter ett tag utkristalliserar sig konstnärsskapen mer och en hel del ser riktigt spännande ut. Ofta är bildspråket direkt och expressivt där inspirationen kommer från populärkultur, serier, spel och film. Enkelt, ungt, mycket yta med starka färger och svulstiga former. En av konstnärerna är svenska men baserad i Los-Angeles, Camilla Engström, hennes stiliserade ”regnbågslandet-måleri” för tankarna lite till Antroprosofernas harmoniska färger och bildbehandling. Gina Beavers läckra läppar som ser ut att vara injicerade med fillers i en blandning akryl, textil och skumfyllning känns helt rätt, hon har tagit fasta på en av de starkaste symbolerna och för de unga tjejerna ett av det mest intressanta ämnena på internet.
Stockholm Sessions är verkligen en spännande utställning. Så passa på att ta båten innan den stänger sista maj, och glöm inte att ta till höger när ni går i land på Kvarnholmen!
Gina Beavers, Pink Ombre, 2021, Acrylic on foam, linen and panel.
